Jag blir så irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli.

Jag är ju någonting, eller hur?

Jag är ett barn.

Erik 6 år

Nu är jag mätt och belåten efter en måltid inklusive samtal med sonen.

För att återgå till föregående inlägg och de där komplicerade blommorna jag pratade om. Egentligen är de väldigt spännande att betrakta, om än smärtsamma. Jag vill uppleva dem med alla sinnen, men mäktar med endast små portioner åt gången. Däremellan behöver jag påfyllning av annat och mer lättsamma upplevelser. Jag antar att blommorna finns kvar ändå och kan betraktas när det är möjligt.  

Livet har ingen annan mening än den vi ger det.

Thornton Wilder 

Det har gått en tid, ungefär två veckor, sedan min pappa gick bort. Livet tar ett något annorlunda uttryck nu. Saknad, tomhet, men också en förvånandsvärd självklarhet?! Tacksamhet också, glädje, kärlek...

Vad som även påtagligt uppenbarar sig och väcks till liv nu är begravd sorg.

Jag är glad för den djupare kontakt jag nu har och får med mamma. Synd, eller egentligen sorgligt att det ska behöva ske något sånt här för att det ska inträffa. Hur som helst, det är skönt att det inträffar nu istället för inte alls.

Händelser som inträffat för många många år sedan ger sig till minnes. Frågor och känslor som hållits på avstånd gör sig påminda, och det är riktigt starkt. Obearbetade känslor blommar för fullt. Det är komplicerade och starka blommor.

Jag återkommer. Sonen och maten kräver sitt.

Det är inte någon skillnad på fantasi och verklighet.

Inte i fantasin i alla fall, bara i verkligheten.

Martin, 9 år

Ur boken Gud som haver barnen kär har du någon ull

Tydligen gjorde jag fel när jag ringde polisen (suck). Borde visst ha slagit ett tresiffrigt prefix före polisnumret. Skulle jag ha fattat det? Ja, förmodligen...

Jag har ringt 11414, Polisen, fyra gånger hittills idag. Vid varje tillfälle har jag mötts av en röst som meddelar: "Vi avhjälper för närvarande tekniskt fel, försök igen senare." Sen bryts samtalet. Inte ens en hänvisning vart man vänder sig vid brådskande ärenden. De flesta vet väl att de ska ringa 112, men i alla fall. 

Glad är jag att mitt ärende inte är akut. 

Gud va' husligt, eller hur? Idag har vi, tre generationer, genomfört tvätt av mitt och sonens hushålls mattor med hjälp av ett stycke högtryckstvätt, såpa och en skurborste monterad på skaft. Vi höll till på min mammas asfaltsgång. Det låter inte alls så romantiskt och riktigt som det sätt min kollega berättade att hon gjort sin mattvätt på, vid sjön... Men, men, våra mattor blev också rena. Dessutom fick familjen tillfälle att samlas och samarbeta.

Efter mattvätten ägnade vi oss åt klippning av sju jättestora brudspireor, som bildar en häck. Jag har aldrig tidigare hanterat en häcklippningssax (eller vad det heter), heller inte min son, men vi körde på utav bara den och det blev "tillräckligt bra". Tycker vi själva.

Hhmm, såg just att Ruth utmanat mig att skriva 8 fakta/vanor om mig själv. Jag gör ett försök att bemöta utmaningen och avslutar med att utmana några ytterligare bloggvänner med samma sak.

• Älskar livet - det blir bättre och bättre även om det stundtals är svårare och svårare.
• Ensamstående mamma till en tonårskille. Inbillar mig att Zits-serien har oss som förebild. (Se mina länkar)
  

• Tränar på att leva i nuet.
• Kulturen tar allt större plats i mitt liv.
• Otroligt nyfiken.
• Älskar katter, men har tyvärr ingen. (Bor i lägenhet och vill helst ha ett flertal huskatter som kan vara ute).
• Längtar nog innerst inne efter en man att dela livet med.
• Vill vara äkta/sann mot mig själv och andra.