Varje gång jag lägger något "disknödigt" i den tomma diskhon tror jag att jag inom kort ska ta reda på det.

Sällan blir det så.

Jag fick syn på dem idag och upptäckte att jag nog undermedvetet tagit in och i möjligaste mån levt efter dem. Så här står det på urklippet (från någon tidning, jag vet inte vilken):

Monas och Olas råd till tonårsföräldrar

• Håll dig lugn! Tänk efter innan du talar.
• Ta hand om dig själv också, inte bara barnen.
• Välj dina strider. Ingen orkar bråka jämt.
• Ge inte upp! Det går att bryta onda cirklar även när det ser hopplöst ut.
• Uppmuntra det du vill se mer av.
  

Min mamma har precis blivit änka efter att ha levt med pappa i över 45 år. Till saken hör att hon varit med om ytterligare traumatiska upplevelser både längre tillbaka och även i nutid. Hon är snart 65, blev arbetslös för knappt ett år sedan, men blev sjukskriven strax efter pappas bortgång. Bara några veckor, tre tror jag det var, av sin läkare. Idag har de ringt från Försäkringskassan och låtit meddela att de nog inte tänkte godkänna sjukskrivningen. Motivation: "sorgereaktion är ju ingen sjukdom". "Vi borde ha ett möte" (med försäkringskassan och arbetsförmednlingen) för att du lättare ska kunna komma ut i arbetslivet. Jag tror inte det är sant! Endast någon månad återstår till dess hon får ålderspension. Ett förslag de kommit med att hon ska gå en 10-veckorskurs och lära sig söka arbete ca 25 km från hemmet. Herregud!!!

... efter gårdagens cirkus. Inte ens hästskit fanns kvar. Igår morse fanns en hel cirkus utanför jobbet. Två föreställningar genomfördes under eftermiddagen och kvällen. Imorse var det tomt igen, som att inget skulle ha hänt...