Åååh, va skönt det är att duscha! Det har jag gjort, länge och varmt. Ska alldeles strax ge mig av. Middag väntar... :-) Tillönskar alla eventuella läsare en trevlig lördagkväll.

Igår kväll var mina ben lena och sköna. "Venus" (rakhyvel för kvinnor) begagnades då. Idag är benen inte alls så lena längre. Det är makalöst hur fort håret växer på vissa ställen! Det får mig att tänka på en kommentar min son hade i 4-årsåldern: "Mamma, du har skäggstubb på benen". Suck, det var ju sant...

Nej, såhär vill jag inte ha det idag. Nu anfalls Venus igen.

Det är inte sant att livet är det ena fanskapet efter det andra.

Det är samma fanskap om och om igen.

Edna St Vincent Millay (1892-1950), amerikansk poet

Andra raden är lite oväntad tycker jag. Den säger något om hur människan som uttryckte det kände just när hon uttryckte det. Hmmm, min sista mening har helt klart förbättringspotential, men den får vara sådär.

Härom kvällen såg jag en mycket mörkhyad man som skadat sig på näsan. Jag noterade det trots att det var ganska mörkt ute och att avståndet var ganska långt. Anledning: han hade ett stort plåster över näsan. Plåstret var, det vi kallar, hudfärgat (ljusbeigt ungefär). Man kan undra varför vi kallar det hudfärgat. För vissa är det hudfärg, men det finns faktiskt många andra hudfärger.

Jag tänkte lite på det här nar jag såg det. Nästa dag såg jag samma man på stan och då hade han ett ännu större, men vitt plåster över näsan. Förmodligen hade han varit och fått skadan omsedd vid någon sjukvårdsinrättning. Tankarna i ämnet tog fart igen.

Finns uttrycket hudfärgat överallt i världen? Om det är så, betyder då hudfärg brunt på vissa platser, blekt beige på andra osv osv?

Varför har plåstren denna hudfärg här för det mesta? Är det för att de ska synas så lite som möjligt?

En liten fundering bara...

Lördagmorgnar är sköna. Att få sova så länge man vill, hämta tidningen, läsa länge och kanske sova en stund till innan man äter en god frukost i lugn och ro.

I morse kom ingen tidning! Jag blev irriterad, letade fram gårdagens tidning och slog numret till Tidningstjänst. Upptaget - ringde efter stund igen, och ytterligare en stund och fem-sex gånger till. Upptaget hela tiden! Trodde det måste vara nåt fel där på Tidningstjänst. Det händer alltför ofta att tidningen inte kommer och den kommer ofta sent. Ibland kommer den efter att jag gått till jobbet. Då är ju finessen med morgontidning borta. Jag betalar för att få den just på morgonen. Mina fantasier om tidningsutdelaren skenade ordentligt och jag blev rätt irriterad. Tänkte sen att det här är ju världsligt och inte så farligt. Det är ju lördag i alla fall och läsning har jag ju. Satte på kaffe, fixade min frukost, tog fram en annan tidning och satte på radion. Där lät de meddela att alla Dalarnas Tidningar var försenade idag på grund av problem i tryckpressen. Jaha, så var det. Det var inte den långsamma överviktiga tidningsutdelarens fel. Vad orättvist tänkt av mig, och vad energi jag slösat i onödan på att bli irriterad. 

Vilket elände de måste ha haft inatt på tryckeriet och vilken morgon personalen på tidningstjänst måste haft/ha. Inte kul för dem. Jag har det lugnt, skönt och varmt. Tidningen kommer tids nog.

Godmorgon! 

Det är precis vad jag gör. Obeslutsam, trött, frågande, förvirrad... vad mer? Inte vet jag vad som ska komma i text här heller. Fingrarna arbetar bara.

Känner mig lite besviken på kvällens körträff. Det var inte de ordinarie ledarna, utan en ersättningssnubbe som skadat fingret och hade ont. Vilket klantarsle.. Han påstod att det "durrade" i fingret om han spelade gitarr för länge. Ååååå, stackarn! Det blev en timme istället för två. Det är egentligen inga fel på karln, men de ordinarie ledarna gillar jag mycket bättre. Han pratade i telefon med en av de ordinarie ledarna precis när vi skulle börja för att ta reda på vad vi gjort förra gången. Inte hade han några noter med sig heller. Äääh, va tusan! Ingen visste tid för nästa träff heller. Dåligt tycker jag faktiskt. De tre nya deltagarna måste ha tyckt att det var väldigt konstigt.   Vikareiledaren presenterade sig inte och talade inte om upplägget. Det måste ha blivit total förvirring för de som var nya. Jaja, det är ju inte mitt ansvar. Nu lämnar jag det ämnet.

Idag har vi varit på urnsättning, så nu är pappa på plats i urnlunden i Norrbärke. En ny upplevelse för mig att delta i något sådant. Snabbt och enkelt, nästan så det kändes tomt och konstigt efteråt. Inte så sorgligt, faktiskt?! Vet inte om jag är och var avstängd, eller vad det var. Hur som helst fick jag, mamma och sonen en trevlig stund tillsammans med god mat och umgänge.

För övrigt är det fredag imorgon. Det känns skönt. Jag har planer på att sluta lite tidigare än vanligt. Kvällen skall tillbringas med en man. Det ser jag fram emot. Ja, det är ju inte vilken man som helst, utan en speciell man. Ska inte utveckla det vidare här och nu. Möjligen att jag funderar på vad vi ska äta. Nå't enkelt, men gott - du kanske har något tips?

Nu har jag blajat på här och ska nog ta och ge mig. Jag önskar godnatt. 

När det blir höst klär träden av sig men människorna klär på sig.

Aurora, 8 år

Det är väldigt jobbigt när de vuxna ska uppfostra dig.

De säger att de vill få ordning på dig, men de klarar inte det.

Marianne, 6 år