Jag menar här på bloggen. Byts det ut överallt, i alla tidigare inlägg, får det konsekvenser på något sätt någonstans tro... annat än just i min blogg där det står "av MonAn datum och tid" nu? Är det någon som vet?

Jag kom iväg till jobbet i morse, om än lite sent. Förutom en dryg timmes avbrott för en kroppsbehandling hos min osteopat har jag varit på plats på mitt kontor. Det har gått sådäääär. Nej, det har gått dåligt rättare sagt. När tårarna trängde fram i ögonen strax före fyra stängde jag ner datorn och gick hem. Jag har ingen lust att sitta där och gråta. När jag tänker efter kanske det är precis det jag ska göra?

Nej, nå't fel är det. Såhär ska det bara inte vara. Jag kan verkligen inte fokusera på mitt arbete, jag känner mig trött och ledsen. Det har jag berättat, men jag är inte säker på att det "går hem". Var jag nu tycker det ska gå hem någonstans? Det lär vara först och främst hos mig själv.

Jag ser väl ut som vanligt ungefär, fast själv tycker jag att jag ser blek, hängig och ledsen ut. Antagligen för att jag även har känsloupplevelsen. Om de nu tycker jag ser vanlig ut, är på plats, och i kortare stunder käckt och energiskt kan delta i diskussioner och möten så är det väl lätt hänt att det förväntas det vanliga av mig.

Vad ska jag göra åt det här? Ta mig själv på allvar förstås, jag måste det, men det är lättare sagt än gjort. Kanske är en idé att jag sjukskriver mig en vecka och se hur det känns och vad som händer med mig då? Jag vet inte.. vad ska jag annars göra? Blir det bättre om jag tydligare försöker beskriva hur jag känner mig på jobbet? Något lite kanske, men frågan är om det är det jag behöver för att kunna samla krafter och fokusera på att arbeta. Arbeta - är det så himla viktigt just nu, förresten?

Dagens behandling var stark och omtumlande (jag går regelbundet på behandlingar). Jag har varit sämre i kroppen de senaste veckorna och det är alldeles uppenbart att kroppen talar till mig, precis som den brukar. Det vore väl begåvat att lyssna på den.

Vad svårt det är! 

Jodå, det finns ljuspunkter i mitt liv också. Jag känner, ser och är glad och tacksam för dem.

Det är sant! I morse när jag passerade Hemköp, 10 minuter innan öppning, såg jag dem - ett helt gäng män (!) som stod utanför och väntade. De hade varsin kundvagn, och vad jag kunde se hade samtliga en framåtlutad ställning över vagnen. Förklaringen är att vårt Hemköp har total utförsäljning. Det ska bli en Willysbutik istället. Idag har de 20% rabatt, imorgon 30% och på onsdag 40%.

Jag reagerade eftersom jag endast såg just män och att de hade samma ställning. Undrar vad de skulle handla och undrar var kvinnorna var? Det här måste följas upp imorgon...  

Att vila med livets hela tyngd
ytterst på ett grässtrå
är din enda möjlighet
Där
i det yttersta av det skyddslöst mjuka
finns din trygghet
din berggrund