Man kan verkligen undra. Det har hänt förut och nu händer det frekvent igen. Sonen uteblir från lektioner som han anser onödiga och värdelösa. Vare sig jag, pappan eller skolan är nöjda över situationen. Fenomenet har diskuterats med honom hundratals gånger utan framgång ifrån den vuxna sidans horisont. Argument om skolplikt och att allt inte är roligt man måste göra håller inte på något sätt. Hur tusan ska detta hanteras? Jag är emot bestraffningar, men i detta läge har jag svårt att hitta andra metoder. Om man nu skulle ta till bestraffning, hur skulle den ta sig ut? När sonen frågar va' fan vi och skolan ska göra åt att han inte kommer på lektionerna har jag (vi) dåligt med svar. Mest lutar det år det flata svaret "vi vet inte"! Så länge vi har det ihåliga och dåliga svaret är det ju okej att skolka. Suck!

Vi är för närvarande två i hushållet. En vuxen (jag själv) och en 14-årig pojke. I fredags köpte jag 1,1 kg ost. Idag noterade jag att det återstår en ca 0,7 cm hög ostbit. Så är det. Han behöver väl den där osten. Det är bra mot benskörhet.

Oj, vad många besökare jag haft denna månaden! Det är förstås nå't fel... ser att inte bara jag har sådär "konstigt". Men, det funkar ju att blogga - det är bra. Undrar bara varför. Nå'n hackare kanske?