I måndags morse möttes jag av beskedet att en av mina kollegor avlidit i lördags. Han jobbade inte på samma arbetsplats och byggnad som jag, men på samma... vad ska jag kalla det - avdelning. I stort sett dagligen hälsade vi på honom och flera gånger i veckan brukade vi småprata under "lunchpromenaden". Jag är rätt säker på att vi i fredags pratade med honom (möjligen var det dagen innan). Han såg fram emot våren då han skulle kunna börja cykla till jobbet igen (ca 20 km). Naturligtvis påverkade det stämningen på jobbet. Efter ett par dagar hade vi smält händelsen någorlunda.

I går (torsdag) morse möttes jag av en blek chef, jag hälsade godmorgon, men såg att något var fel. Hon lät meddela att vi skulle samlas direkt på morgonen för en minnesstund. Kvällen innan hade vår högsta chef avlidit. Han var dessutom min närmsta chef när det gällde vissa frågor, som  jag arbetar med till 75%. Helt overkligt!! Chockerande... Jag blev alldeles skakis. Dagen innan hade jag varit på ett möte, där mannen vid två tillfällen var in och pratade/skämtade. Verkligen märklig känsla. Helt naturligt har det haft stor påverkan på stämningen och känslan på jobbet. Det känns fortfarande overkligt.

För ett par veckor sedan gick dessutom en fd kollega bort, som jobbade på en annan avdelning. Han var på väg hem från jobbet, blev sjuk, körde av vägen och dog (inte av olyckan, utan av sjukdom). Man tror inte det är sant. Flaggorna har vajat på halv stång, alldeles för ofta, utanför vår organisations olika byggnader de senaste veckorna.

Sådana här händelser får förstås tankarna att vandra i alla möjliga riktningar. Funderingarna om meningen med livet tar fart, min fars och brors bortgång i höstas aktualiseras... Frågor som - vad är viktigt, hur sköter jag mig, kan jag göra något annorlunda för att må bättre hopar sig och tar plats.

Ja, så är det.

Ha en trevlig helg. Kram till dig som vill ha och behöver.

 

Marianne

26 januari 2008 15:46

Förstår att det är en allmänt dämpad stämning på din arbetsplats. Och ibland så kommer sorgebeskeden alltför tät.
Förhoppningsvis kanske det lär någon person att tillåta sig själv att njuta av sitt liv. Och inte skjuta upp trevliga saker till helgen, semestern eller en annan dag. Det är nu vi lever och det är tillåtet att unna sig själv lite x-ra ledigt och sätta guldkant på tillvaron även mitt i en grå och tråkig vecka.
Kram och jag hoppas din helg är och blir fantastisk.

http://ekoxenskennel.bloggagratis.se

 

UnderCover

26 januari 2008 19:44

*tar en kram och lämnar en i retur* Verkar som du behöver en eller ett par efter den här veckan...

http://undercover.bloggagratis.se

 

Marianne

27 januari 2008 14:48

Söndag idag.
Och jag önskar dig en bra kommande vecka som enbart innehåller goda nyheter.
Och hoppas du kan ta en lunchpromenad i solen.
Kram
Marianne

http://ekoxenskennel.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Trött, trött, trött i morse när klockan ringde.   Förväntansfull - när jag vaknat till.   Irritation - Det feta tidningsbudet kom sent (efter 7), som vanligt (!). Nu ska tidningen sägas upp!   Förväntan - Besök hos frissan - ny frisyr och första prof...

Idag ramlade jag över en intressant artikel i DN. Intressant så till vida att den inte helt köper, i mitt tycke, förenklade lösningar gällande bemötande. Jag har sett delar av en del "Nannyprogram" i TV där nån slags skamplats används för att få ordn...

Ojojoj... det är längesedan jag var här nu. Det här är andra helgen då inget hänger över när det gäller flytt, rensning, sortering mm mm mm i mammas hus. Nu är det överlämnat till de nya ägarna. Vet knappt var jag ska börja, såhär en söndagförmiddag...

Vet inte riktigt. Ännu en dag till ända. Njae, inte riktigt. Ska faktiskt alldeles strax bli upphämtad för en after work. Har inte varit på jobbet idag, men har ändå jobbat. Den sista insatsen, tror jag, i mammas hus. Ryggen är INTE riktigt bra efter...

Idag blev jag faktiskt näst intill beordrad att ta semester. På något sätt framgick nog mitt tillstånd väldigt tydligt, utan att jag egentligen satt ord på hur jag mådde. Chefen är orolig att jag ska klappa ihop helt. Jag lovade att ta semester åtmin...