Jag hade tänkt mig fläskytterfilé, klyftpotatis och någon god sås till kvällen. När jag öppnade vacuumförpackningen med fläsket kände jag en oangenäm lukt. Jag är känslig, men tänkte att en sån här lukt kan uppstå när kött varit vacuumpackat. Glad i hågen (något överdrivet kanske) sköljde jag av fläsket. Det blev inte bättre. Tänkte att jag nog är överkänslig, så jag putsade det också. Samma lukt finns kvar. Näe, det får bli att packa in den i en påse, tillsammans med förpackeningen, placera den i kylen och ta med den tillbaka till affären. Nu har jag istället tagit fram ett "bautapack" med nötfärs. Det får bli köttfärssås och spagetti istället, suck. Vilket i-landsproblem! Alternativ finns ju, vi lär bli mätta och sonen lär inte protestera. 

Nu är det sådär segt igen. Är det på bloggagratis eller är det min dator som är lite trött såhär mot slutet av året?

Jag vet att Du tvivlar på din verklighet
Efter all förlorad identitet
Men som ett träd som blommar på en asfaltsgård
Vill jag krypa fram när det är svårt

Oh Du låt kärleken slå rot
Och växa sig stark
Fast livet kan ta emot
För hur ska vår ensamhet ta mark
När ögonen tror
Att ingenting gror
För en gångs skull låt kärleken slå rot

Se hur molnen hopas för att finna tröst
Ingen vill va ensam när det blir höst
Men ingenting kan smälta frosten på min kind
Mer än dina ord att Du är min

Oh Du låt kärleken slå rot...

När Du ligger vaken, och längtar efter kraft
Och den trygga famn som Du aldrig haft
Som ett hav som rullar in mot naken strand
Vill jag svalka av din heta hand

Oh Du låt kärleken slå rot
Och växa sig stark
Fast livet kan ta emot
För hur ska vår ensamhet ta mark
När ögonen tror
Att ingenting gror
För en gångs skull låt kärleken slå rot

Ted Gärdestad 

Med risk för att verka tjatig kommer en till Gärdestad. Jag upptäcker den mannens texter på ett nytt sätt nu... och då får du ta del av det.

Under en röjning här hemma hittade jag en bok med en intressant titel som jag inte hade läst. Boken heter "När livet förändras - hur du överlever och blomstrar i osäkra tider" och är skriven av Carol Adrienne. Jag har bläddrat och läst litegrann i den och fastnade redan i inledningen på följande:

För att leva framgångsrikt i sin tillväxtzon måste man vara villig att göra fyra saker:

1 Bestämma sig för att vara trogen sin inre integritet

2 Släppa behovet av att överkontrollera

3 Agera i enlighet med det som har hjärta och mening

4 Förlita sig på att inget sker av en slump 

Jag tycker det är några bra punkter att ta fasta på. Det kan verka självklart och enkelt, men det är inte så enkelt som det kan verka.

Någon utförligare beskrivning av bokens innehåll kommer inte här, boktiteln får vara tillräckligt beskrivande just nu.

Igår hade jag ett samtal med en man som fick mig att fundera över förhållandet och skillnaden mellan skuld och skam. Går det att dra ett likhetstecken mellan skuld och skam? Mitt inre säger nej, nej, nej. De är nog släkt med varandra, men hur? För mig känns det som att skammen är närmare förknippad med ens person, sitt "varande", upplevelsen av sig själv och skulden något som lättare kan relateras till specifika händelser. Jag har ingen aning om det stämmer. Vad jag däremot vet är att jag är nyfiken på att ta reda på mer och skapa mig en bättre bild. Jag gjorde ett taffligt försök att söka på nätet om skuld och får framförallt träffar om ekonomisk skuld och om skuld och skam ihop. 

Jag får fortsätta forska, du kanske har någon idé själv eller tips om något att läsa?