Mormors trosa är trendig igen. Släng stringen!

Det var en uppmaning jag såg på Aftonbladets nätupplaga igår. Tankarna går till min byrålåda, där det faktiskt finns ett par trosor i stil med den jag publicerar här. OBS! Det är inte mina trosor, utan bilden är från Aftonbladet. Nåväl. För några år sedan hade jag inflyttningsfest för mina arbetskamrater. De hade då vänligheten att bland annat överlämna ett par hudfärgade Sloggi Maxi. Man kan undra varför?! I ärlighetens namn har jag inte begagnat dem alls, kanske är det läge att plocka fram dem nu då, och på köpet vara trendig! ... Näääe, jag kan bara inte. Färgen är inte i min smak, även om den är mycket nära "stjärtfärg" (ett uttryck jag hörde för första gången igår). Dessutom kan jag än så länge inte förlika mig med modellen. Trots det är jag glad över att mormorstrosan åter är inne. Det där med string, i synnerhet på små barn, är jag måttligt förtjust i. Inte för att någon har frågat om min åsikt, men det är väl det som är det sköna med bloggen. Jag kan uttrycka det ändå! :-)

"Glädjen finns inte i saker,

utan inom oss."

Richard Wagner

På lördag är det fest. Vanligtvis brukar jag bestämma mig för vad jag ska på mig ungefär en timme innan jag ska ge mig av. Den här gången har jag börjat fundera redan nu! Givetvis är det inga garantier för att det kommer bli annorlunda på lördag, men... vadan detta? Min mamma reagerade kraftigt över att jag redan nu hade börjat fundera. Hon brukar bli hyperstressad över att jag säger att "det ordnar sig".

Jag fattar inte att jag lägger energi på det här redan måndagen innan! Har jag för lite att fundera över eller har jag för mycket annat att fundera över och vill lägga energi på  något trevligare? Det får vara som det är. Naken lär jag inte gå, det tror jag  vare sig jag själv eller sällskapet skulle uppskatta.

Barn har större behov av förebilder än av kritik.

Joseph Joubert

De tårar man sväljer är bittrare än de man fäller.

Vicor Hugo

De längsta resorna görs i vårt eget inre.

Isländskt ordspråk

En fager fasad kan dölja ett tomt inre.

Italienskt ordspråk 

Nu har segheten på bloggen inträtt igen. Tankarna har snurrat kring vad bloggagratis egentligen lever av. Vi betalar ingenting och det finns ingen reklam. Jag kan se att bloggagratis har över 10.000 bloggar. Klart att det måste finnas både hårdvara och administratörer som sköter det här. Var kommer pengarna ifrån?

Betalar man inget kan man heller inte ställa några krav. Jag antar att det inte är ett gäng som investerar pengar och tid i bloggagratis och bara tycker det är lite kul att hålla på med det här utan att få vare sig lön eller annat tillbaka?! 

Hela eftermiddagen har ägnats åt sång (jag nynnar fortfarande). Den här gruppen/kören, jag anslutit mig till i höst, sammanstrålade för övning på eftermiddagen idag. En allsångskväll stundar nämligen på onsdag. Då är det meningen att kören ska sjunga några låtar som nån typ av framträdande och dessutom blir det allsång. Jag antar att vi kommer att vara ett större antal människor i kören än i publiken. Det spelar inte mig någon roll. För mig är det en utmaning att våga delta.

Faktiskt är körsång något jag alltid önskat ägna mig åt, men aldrig tidigare vågat. Att jag är där nu får jag tacka en ... vad ska jag kalla honom?!... äh... - en man för. Inte vet jag hur jag låter, men som sagt - det är en stor utmaning för mig att delta över huvud taget. Blandade känslor är det: spänning, osäkerhet och glädje. Finns det inte ett ordspråk som lyder ungefär såhär: Att våga är att växa en smula.

Vi sjöng många låtar idag, och som i allt annat: det är väldigt varierande hur man känner inför olika saker/situationer/låtar osv. En del låtar känns helt meningslösa. Då menar jag enformiga, könlösa på något sätt. De har inget som berör mig. Jag undrar vad, framförallt textförfattarna, tänkt på när de skrev. Lusten att piffa till texterna blir i sådana fall påtaglig.

Hur kan man skriva en text om mandelträd som blommar, till exempel.. Den är så tradig att jag inte ens kan komma på något tillpiffande. En annan låt var "Om jag hade pengar". Den är väl lite käck på sitt sätt, dock är det lite mycket av raba-diba-diba-raba-daba-diba... osv. Genast kommer ju tanken på att ändra lite grann i texten: Om jag hade ribba... raba-diba-diba-raba-daba-diba-diba-daj... Hur fortsättningen skulle lyda törs jag inte riktigt spåna om här, men jag kan ju tänka. Jag tror i alla fall att jag hittills varit hyfsat rumsren i det här forumet.

Inga garantier för rumsrenhet lämnas för framtida inlägg.

Tänkte surfa runt och läsa lite bloggar, men det går inte bra alls. Nå't tok verkar det vara på bloggagratis idag. Först noll besökare, trots flera kommentarer, sen lång lång väntan när bloggarna laddas upp. Ibland funkar det och ibland inte. Om skrivna kommentarer och inlägg publiceras verkar slumpen avgöra. Ojdå, vad bitter jag låter! Så farligt är det inte. Ska sätta på lite pasta. Snart är det lunch, sen blir det sång på eftermiddagen :-).

Haha, tror sonen inspirerats. Jag hör den acneprickiga 13-åringen sjunga Imse vimse spindel! Måste genast gå och se hur det är med honom.